Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett telegram från Lilla fröken fräk

när du tog min hand och lät den vila.
på ditt hjärta.
samtidigt som vi drunknade i varandras ögon.
då myste jag gott med mitt skratt.
för jag visste.
att en dag.
skulle du.
ge upp.

jag ville ta vara på tiden.

för du är så underbar.
som bara det baraste under kan bli.
och bara du.
bara du.
kan ge mig det där lilla extra.

förvirringen skingrades ej.
utan du.
tynade bort.
från min famn.
till annan hamn.
till okända namn.
för ditt sinne.

som om du vettskrämd.
ville bort.
från det du så länge hade sökt.
som du äntligen fann.
och fick behålla.

men du försvann.

när fullmånens glans.
åter speglas över din aura.
kanske, kanske du.
vill le igen.
och.
återvända.
hem.

din önskan är min lag.
vi ses igen min vän.




Fri vers av niffe
Läst 383 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-07-01 17:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

niffe
niffe