Du bränner mig under huden
Var gång du min tanke besöker
Ty du har varit där, inuti
På mer än ett sätt pojkvarelse

Mina vener fick du aldrig vandra
Men hjärtat har smakat dig
Och likt en drog, den ville ha mer
Trots det smärtade som aldrig förr

Men jag skyr min starka längtan
För du är alltid där, aldrig här
Onåbar som aldrig förr (precis som jag)
Varför gav du mig hopp om annat?

\"För bra för att vara sann\"
Jag visste det ända från början
Ändå lät jag mig trollbindas
För när du log, försvann resten av världen

Och där på bryggan med stjärnorna ovan
När dina ögon skvallrade om själen bakom
Innan allt startade på riktigt och blev fel
Då gav jag mitt hjärta, du klev in i min dröm

Som jag ångrar mig nu,
Nu när jag vet vad du åstadkom
Du vackra pojkvarelse...