Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det var en gång en fågel

 

 

Jag, jag känner en fågel

Känner en fågel

En liten gul fågel

Det är ingen duva

Det är ingen undulat

Det är en papegoja

Den kan skratta och skoja

 

Hela dagen lång

 

Börjar varje mening

Med orden det var en gång

Det var en gång en sång

Hennes mor sjöng

Det var en gång en visa

Den handlade alltid om henne själv som liten flicka

Och flickan hette Lovisa

Ja det var en gång en visa

som mor hon sjöng för oss

För oss små barn i sängen

För oss på vilda på ängen

För oss alla som inte fick leka

För oss barn som fick arbeta

 

Det var en fattig tid

Men jag visste att den skulle komma

Komma min framtid

Låt den komma

 

Jag har lärt mig min läxa

Den har fått mig att växa

Och jag är en bättre person för det

Jag tackar min moder

För varje gång hon sjöng

För varje sticka hon plockat ur oss

Istället för att oss

till den skrämmande doktorn skicka

 

För varje lite visa

 

Så här berättar jag för er att jag

Jag känner en fågel

Känner en fågel som är en gammal dam

Med käppen och rullan

Rullatorn och den protessnurrande tungan

 

Och allt jag vill säga är

Att alla är vi en liten fågel




Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 260 gånger
Publicerad 2007-06-21 18:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*