Nasli!

Våren log och nejlikorna blommade

hemma under fönstret hade jasminen slaget ut,

ge upp din förtvivlan

kämpa inte emot den hemska döden.

Att vara är bättre än att inte finnas,

speciellt om våren.

Nasli!

Sa inget 

Hon bar huvudet högt,

bet ihop, inför sitt trötta hjärta och gick.

* *  *

Nasli!

Säg något,

tystnadens fågel ruvar på den väntande

skrämmande döden.

* * *

Nasli,

sa ingenting.

Nasli var en stjärna

ett ögonblick strålade hon i mörkret

och sen hon försvann.

Nasli ,

sa ingenting

hon var som en viol

utslagen ger den goda nyheter när vintern är slut

                                                                  och gick.