Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Runt hörnet

Blundar med händernas tomma grep efter det som flög förbi.

Ögonen svider vid nåles spets, där finns något som påminner om det som var.
Hur du gick, vad du sa.

Minnerna gräver efter ytan, smaken av ditt saliv och doften vid din krage. Mina händer formar din gränslösa kropp, det gör så ont att inte få hålla om.

När mörkret trycker på är det svårt att motstå. Det förglömda får liv och dansar takt med nattens tid.

En ensam stråle strilar genom tätt persien, vi klär oss barfota och försvinner iväg med den.








Fri vers av carm
Läst 270 gånger
Publicerad 2007-08-06 09:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

carm