De säger att motsatser dras till varann
och nog är det oftast en sanning så sann
- en man får en kvinna och kvinnan en man.

Men för varje regel och varenda lag
finns det alltid ett eller fler undantag.
I kärlek finns många - ett sådant är jag.


Så låt oss nu anta att jag är en kvinna
och du är nåt annat som slutar med -inna:
Hjältinna, slavinna - ja, kanske gudinna.

Då kanske mitt hjärta för just dig ska brinna
och hoppas att åter din kärlek få vinna
och jag ska få ha dig som min älskarinna.


Och låt oss nu anta att jag är en man
och du är en annan som kallas vid ”han”
- då kunde vi dela på något, minsann.

För vore det så kunde vi få varann
och vi skulle älska i kärlek så sann
och hjärtan ska brinna som alltid de brann


Men om jag är könlös och även så du
- och du vill att roller ska slitas itu -
ja, då kan vi finna nåt, just här och nu.

För du kan då vara min man och min fru
och jag ska för dig va’ detsamma just nu.
Och sen ska vi älska i himlarna sju.


De säger att motsatser dras till varann
och nog är det oftast en sanning så sann
- en man får en kvinna och kvinnan en man.

Men i denna regel, ja kärlekens lag
är jag ett av så många fler undantag
- för jag vill ha någon som är såsom jag.

Vill ha nån som strunta i könsroller kan
- ja, någon som varken är hon eller han.
Se, motsatser dras inte jämt till varann.