Mina fingrar som krampar om sängramen då jag flämtar djupt ned i kudden blir aldig mer fem år räknat på handen det spelar ingen roll hur mycket jag än älskade dej tätt framför rutan för jag var för liten och du för homosexuell och kanske till och med redan död men det var faktiskt meningen att vi skulle gifta oss så jag borde inte ligga här rosig och anfådd med honom i mitt allra djupaste det skulle vara du så stod det i stjärnorna på himlen och prästkragebladen som föll för oss och på alldeles rätt sätt men jag var så liten så liten trots det blundar jag med öronen när jag hör din röst för här ligger jag och blir full i stön med någon helt annan än dej min första kärlek du får förlåta men du svek mej faktiskt först och kanske var det aldrig meningen att vi skulle skallra tänder ihop överbett som vi har eller hade båda två så jag släpper taget och låter skivspelarens knaster tränga in precis som han
The Love Of My Life jag lämnar dej trots att jag inte borde men jag har inte riktigt tid för nu kommer jag