Jag såg Peter, idag
trodde nog han var död
dödad av driften till livet

Han skålade, mot Selma, stans tråkigaste staty
som om där fanns ett band
mellan de två själstomma
utblottade
tingen

Såg att han blivit gråhårig, om man bortser från
tomheten i hans ihåliga garv

Flaskan var vunnen
den var nyöppnad

Selma log sitt stela leende
Peter
oh Peter
han bara drack med driften
att livet ska ta honom
bort