Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förord


Man har bett mig om ett förord

man har bett mig om en nekrolog
till ensamheten

När jag steg in i den koniska natten
fick man båda

Mellan det som var och den höga luften
lever en vapenvila
riktad mot ögonen

en vindil av djupa suckar
mellan pennan och detta blad

Det finns ingen tystnad utom tystnaden

exilen

Inuti den koniska natten är vi djurhudar
orörbara
ett försök till värme

I döden
är vi magnolior

lämnade enbart med orden




Fri vers av Prometeus
Läst 529 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2007-10-19 10:34



Bookmark and Share

  Stjärnöga
Blir mållös av allt det
vackra du skriver i
undersköna målande ord.
Hänförande i sanning! :)
2007-11-15

  Nina V A
Oj wow vilken ride, poesi så det sjunger om det, all the way! Du håller verkligen tempot och intresset hela vägen med skönt fängslande språk och formuleringar, man bjuds verkligen att \'stiga in\' i den koniska natten och plira ur eget perspektiv, härligt och jag frossar loss
2007-10-20

  acorazado
jag ba flyter på orden. det är vackert.
\"mellan det som var och den höga luften
lever en vapenvila
riktad mot ögonen\"

förresten undrar jag, du spanienvetare, om du har några tips på grejer att göra i barcelona. jag flyger dit om två veckor!

allt bra annars? kram
2007-10-19

    Cronopio
Ibland hittar man en dikt man själv skulla ha velat skriva. Jag säger bara det. Och just nu gör det mig ont att jag inte mer exakt kan beskriva varför.
2007-10-19

  wayward - taiga
så skrev han en förtrollning, en spets att trycka fingret mot, att välta nåt över ända, sin skam kanske, sin förlägenhet, helt bortkollrad och pusslad häpnar jag över snyggheten i den här /i döden är vi magnolior/ lämnade...

så är det nog - jag tror på dig
2007-10-19

  Maria Zena Viklund
en helt underbar dikt, så vackert!

älskar;I döden
är vi magnolior

bokmärkes!
2007-10-19
  > Nästa text
< Föregående

Prometeus
Prometeus