Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ompublicering


ego

 

 

jag strör sår omkring mej
och läppjar andras livsvin
skummar efterrätter som om
all tid var avsatt till
grädde

och crème brylée

champagnesås rinner
utmed kala hjässor
medan jag skrattar

uppskattar ingenting
annat, än öppnade
själar, med sikt ända
in i hjärteroten

jag har talang för ord
där de biter sej fast,
nyper bröstvårtor till
extas, för att lämnas handlöst

respektlöst
ur självkoncentrat
helt oförlöst

jag är en silverglänsande
villovägsängel
med brinnande röda skor

inte alls den du tror

 

 

 

 

 




Fri vers av Bubamara - Maria Zakrisson
Läst 1882 gånger och applåderad av 30 personer
Publicerad 2007-10-24 21:09



Bookmark and Share


  blaite
Oj så bra den här var..
2009-08-26

    FinnRaggarn
Sparar som bokmärke.
2009-03-17

  Paedur
Du skapar så många bottnar i den här att jag helt stannar upp i min vardag och både förbryllas och uppfylls. Jag är väldigt svag för stoltheten och okränkbarheten du ger sken av. För visst finns det också en svaghet och en ömhet väl dold här. Skorna får mig att tänka på Oz men även om det inte stämmer är de en skön bild som hjälper slutet att bli ännu mera intressant. Helt jävla kanon.
2008-04-03

  Göran P Rödholm
Ett eget oemotståndligt språk. Slutet faller jag för. Och en särskild finess är crème-brulée-raden som du låter stå ensam. Läckert.
2008-01-15

    Ermelinde
Skitbra! Älskar den!
2007-11-15

  Sanchez
minns inte att jag läst denna innan men det är nog tur att du opublicerat den för den är väldigt bra
ibland blir det så att man träffar helt rätt och alla ord faller så själklart på plats i dikten och den här dikten känns som sådan
oerhört vackra verser. början. egot som en rövare/pirat härjar genom andras liv och tar för sig och slutet faller in så gott - röda skor, fast inte det man egentligen tror! ja, vackert helt enkelt
2007-10-29

  Antropofagen
Ypperlig läsning. Vill minnas att jag läste originalet och du har ytterligare slipat denna ädelsten. Facetterna, känns som dom är ännu flera.
2007-10-28

  Viktoria Olausson
Hugaligen, dem har jag mött många gånger....
tyvärr
Som visade sig vara en helt annan än de var mot mig och sa sig vara...

Hoppas du inte skriver om dig själv!

Stark dikt, med så där häftigt
snäpp, häpp i slutet
som gör att man riktigt stannar upp och tänker efter!

Tack för läsningen!
*kram*
2007-10-28

    ej medlem längre
bra skrivit! så nära och känslosamt. och det känns som att du skriver för en, för mej. att du förklarar mej, läser det för mej för att jag själv ska förstå vad jag är och hur jag beter mej. fängslad redan efter första raden och det är så satans bra skrivit! läs för mej, skriv för mej, vill se mer av detta!
2007-10-28

  Anna Frölander
åh det här griper tag och det är snyggt skrivet, jag både gillar och blir lite otumlad över hur direkt dikten går in, slutraden är oväntat spännande och ger nytt perspektiv åt diktens helhet. Jävligt bra, måste jag få säga!
2007-10-28

  Björn
Jättebra skrivet!
Jag ser en vän växa, det är vad jag gör.
Utlämnande text som man som läsare kan se bitar av sig själv i och samtidigt tolka samma ord på flera sätt. Det gillar jag!
Björn66
2007-10-27

  Leif Furstedt
vackert när du vänder orden från mystik till en distinkt känsla.
2007-10-24

  Micael Axelsson
Blottläggande naket, ja, kanske till och med påvisande. Speciellt om man tar sista frasen som kärna, blir det nästan som att säga tyst i tanken; Men oj, du känner ju inte mig alls...
2007-10-24
  > Nästa text
< Föregående

Bubamara - Maria Zakrisson
Bubamara - Maria Zakrisson