Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det är såhär jag känner..

Jag söker efter mening, men ingen förstår mig rätt..
Jag hann knappt smaka på kärlek innan jag snabbt blev mätt..
Jag hittar inget ljus i den mörka tunneln..
lyckan jag finner varar bara för stunden..
hur ska jag vakna när verkligheten är... en mardröm..
hur ska jag tänka fritt när tankarna e bundna..
hur ska jag le när tårarna är för tunga..
Jag skriker ut min ilska!!..ni hör mig bara viska..
jag vattnar dig med min kärlek, medans du ser på när jag vissnar..
Jag är din levande sköld när dom bankar och slår..
men när jag behöver dig som mest.. strör du bara salt i mina sår..
När världen e kall är det jag som e dina vantar..
jag läker dina sår och rensar dina tankar..
jag klarar inte av det hära mera..vill bara försvinna..
innan jag ens hunnit reagera...vill att de ska snabbt...
vill bara förvinna från allt...
Håller kniven mot handleden...
vill inte längre vara med i leken...
ni tror jag skojar men jag menar allvar..
och ni kommer att inse det när jag inte längre finns kvar..




Fri vers av Muntazar
Läst 251 gånger
Publicerad 2007-10-26 11:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Muntazar