Pepparkakorna är uppätna
och alla är lite sådär
lagom lördags trötta
lite lagom
kärleks trötta
och jag har emigrerat till
min världs utkant
och gungar med benen
på kanten och undrar
vad som finns därnere
kanske ingenting alls
eller kanske döden
jag vet inte
men jag vet vad som vore mest
hemskt
inte att du skulle
gå bort
för du försvinner imorgon
eller egentligen är du redan
borta
för mig
och

det spelar ingen roll när
utan bara
när man säger
adjö

men det är det
inte många som förstår
men det var inte många som förstod
gubben som yrade om att
jorden var rund
och det är ju sant
för det enda som är
platt
här är vi
och våra ideal
som egentligen betyder lika mycket
som en fluga på vindrutan
när du kör i din sportbil i 110
kilometer i timmen
och skiter i miljön
skiter i allt
för du är olycklig
just idag
just hela livet
för absolut
ingenting

(fast ideal kan inte
svepas bort med
vindrutetorkaren
och att pengar kan köpa
lycka
är visst då sant
alla kan köpas
det gäller bara att
hitta rätt pris
och rätt kvalitet )

och världen är en väldigt
sjuk plats
sa du när dina
piano spelande fingrar
spelade på mitt ansikte
och jag svarade ingenting för
det är inte världen som är sjuk
det är bara vi som gör den det
och du brukar aldrig
ta kritik så bra
så jag bara låg kvar
och väntade på att
du skulle börja så att
du kunde bli klar
och
sedan gick vi ut och
andades asfalt
med avgaser
men vi hann inte längre
än till nästa kurva
innan livet hann ifatt oss
iform av en lastbil
på motorvägen

tills döden skiljer oss åt
viskade du och
andades blod på min tröja
men jag var inte döende
bara väldigt

trött