Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Utan ord

Sakta öppnade du dörren
så mycket som du precis behöver för att se vem som står där utanför
när du ser att det är jag vill du genast stänga
men det går inte för dina armar lyder dig inte och drar inte dörren tillbaka mot dig
du vet varför jag står där
du vet även om du inte låtsas om det
tysta står vi där och ser på varann
inga ord behövs för vårt språk bygger varken på ord eller meningar
vi vet vad den andra säger utan att ha sagt det
våra tankar läser varandra
du gör en ansats till att säga något, dina läppar rör sig till ett ord men inget ljud kommer från dem och de drar återigen ihop sig
men du behöver inte säga det
för jag vet redan
just nu, just här vill jag inget hellre än att falla i dina armar
men inget händer
mina fötter är fastfrusna i golvet, i hallen utanför din lägenhetsdörr
jag ser på dig återigen
och du ser tillbaka
och utan ett ord börjar du sakta stänga dörren om dig
och lämna mig utanför
lämna mig utanför det som jag kom alldeles för nära
för mig själv tänker jag hejdå
och med största ansträngning lyckas jag få fram det i ord
men din dörr är stängd
utan ord
ilskan börjar sakta växa i mig där jag står utanför din lägenhetsdörr
hejdå Martin,
förr trots allt säger man det
du glömde




Fri vers av ~Teodora~
Läst 485 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-12-10 23:49



Bookmark and Share


  TheMaskedMisery
Ja fy det var verkligne riktigt oartigt! Han är konstig gumman!
bra skrivet
2007-12-20
  > Nästa text
< Föregående

~Teodora~
~Teodora~