mot väggar och golv
grådassiga innertak
försöker jag äntra livets erbjudanden
klöser med trasiga naglar
bakom vita innerdörrar

lämnar obeskrivliga spår

alltid dubbla lås
alltid titthål mot världen
alltid här innanför

alltid

lyfter lister mot suddigt fönster
morgonljuset faller snett
synar kanter flisor smuts

på golvet
en död fluga
redan påsatt av nekrofil dammråtta

jag vet
att under mattan
döljer sig kantiga gruskorn
obehagliga små upphöjningar
som får mina fötter att rysa

jag väjer vant med blicken
väjer undan från hörnen
de som faller i skuggan
de svarta vrårna

ha!
det jag inte ser finns inte
trala la la lalla trala la la lalla
finns inte
inte

men

det gör det
för jag kan höra hur det nynnar med

i refrängen