Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag går upp det är eftermiddag betraktar rödvinets färg på lakanen luktar babyolja och minns sakta delar av gårdagen


en gång var jag i stockholm två gånger

placerar omsorgsfullt rouge i urringningen
och drar händerna genom det blonda
importvin i glaset och amatördrömmar om hammarby
sjömansromantik som pågår i storstadens ursäktande kulisser
mina röda naglar runt din kuk
jag vet inte om det är jag som får dig att tända eller polisbilarna som cirkulerar utanför fönstret medans du drar mig hårt i håret
men det gör ont, vi gör ont
och jag har börjat fästa mig vid smärtan

jag låtsas när jag går in på statoil
-jag köper frukost till mig och min pojkvän till följande dag-
att det är den mest självklara saken i världen
att du inte bara slängt en hundring på mig
innan du lämnar av mig utanför min port
för att du är för bekväm för att ens stiga ur bilen
jag låtsas inför kassörskan som inte ens har sett bilen utanför, som jobbar skift och skiter i om jag blir knullad eller om jag blir omtyckt.

även jag har skitit i vilket
att jag efter 240 timmar förlorat urskiljningsförmågan
att jag insett att jag inte skulle hinna sörja mig själv
att det skulle ta för långt tid
att jag om 6 timmar måste vara på jobbet igen
iförd den svenska drömmen
välmanikurerad
klädd i ett behov av att sälja mer än alla andra
för att tro på att jag förtjänar mitt jobb

och jag ökar vinsten med 60%
och jag har inte svarat i telefonen på 4 månader
mamma sover när jag ringer upp
jag har inte gratulerat någon
hängt upp gardinerna som ligger på golvet
eller lyckats somna en natt utan att vakna i ett ryck av rädsla över att ha försovit mig till jobbet


-Lördag kväll, Norra bantorget 21:00
\"Detta smakar fantastiskt, Vilket vin!\"
\"Jasså din obetydliga Johansson?Det beror på att jag letat fram den mest härskna gamla Riojan jag kunde hitta, och bara för att det är du, för att du inte kan känna skillnad på kartong och bärighet, kommer du att betala 800kr för denna flaska ikväll\"

för att bartendern är din familj, när du glömt din egen
för att du saknar att kivas, utbyta någonting som överhuvudtaget är på riktigt
att du kämpar emot men aldrig kan sätta fingret på vad det är du är så arg på



-December månad, årets första ledighet, långt från honom och mig själv:
(jag hade glömt att det kunde vara såhär)
promenera i skogen, dricka kaffe utan att behöva koffeinet
slippa glömma hela liv i taxibilar
Det var så länge sedan jag svarade när någon ringde
Att jag ringade in mig själv
Att jag jobbat så mycket
I tron om att jag jobbade för att få det bra
istället för att ha det bra


Tystnaden bryts av hans namn på displayn
och trots att jag har tid låter jag det ringa




Övriga genrer av vega lando
Läst 693 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-12-27 22:39



Bookmark and Share


  ulli
\"jag vet inte om det är jag som får dig att tända eller polisbilarna som cirkulerar utanför fönstret medans du drar mig hårt i håret\"


\"och jag har inte svarat i telefonen på 4 månader
mamma sover när jag ringer upp
jag har inte gratulerat någon
hängt upp gardinerna som ligger på golvet\"

hittar så många underbara citat här i din dikt.
Sista citatet som jag skrev av här tycker jag ringar in känslan av att bara stänga av, att låta allting bara passera medan man går in i sin bubbla. Jag fängslas av dina ord och den hårda råa verklighet du skildrar i dina dikter, men på djupet anas återigen din värme.
2008-01-10

    pladask
fängslande! vilken berättelse som målas upp, vilken livsbeskrivning. det var en fascinerande läsning. du skriver målande med små medel.
2008-01-09

  stronza
lång text som inte blir tråkig att läsa.
skogspromenad!! mmmh
du knyter ihop säcken fint på slutet
glöm inte livet, ditt liv
2007-12-29

  Daemon
Åhh min gamle favorit, Vega skriver igen!
Det var på tiden.
Men jag ska inte säga något, jag är som du här.
Jobbar vi för livet eller lever vi för jobbet...?
Ta mig härifrån.
2007-12-29

  Ms Lovecraft
Har du publicerat den här innan? Det är någonting med taxibilarna och jobbet som känns bekant. Hur som, så är det riktigt bra med telefonerna och liven som måste glömmas.
2007-12-28

  Ulf Popeno
Jag har alltid gillat det här flytet, estradkänslan inför en rytmisk publik som vajar menybladen i takt till en buteljerad vittnesbörd om det vi genomlever i väntan på att leva.

\"I tron om att jag jobbade för att få det bra
istället för att ha det bra\"

Säger det så bra. Storstadssocialrealismen där offren nermonterar sin egen medfödda värdighet inför tron. Tron om att bli, tron om att få, tron om det som ska komma.

En nyfrälst hade väl börjat gagga om guldkalv, Babel och allsköns domedagsprofetia. En politiker hade väl monotont börjat tala om ungdomsproblem, fritidsgårdar och kommunala nannies.

Men jag kan inte frånsäga mig känslan av att luta mig tillbaka och muttra \"Vi gör alla våra egna val\".
2007-12-28

  ninna
ja du min lilla älskling din text är super, full av värklighetens stress
smärtsam för mig att läsa men enormt kraftfull i sin helhet.Men
att låta livet äta upp en så grotext låta smärtan vinna ,nej min
söta stå på dig du är bäst....
2007-12-27
  > Nästa text
< Föregående

vega lando
vega lando