innan jag kastar er in
på denna perrong
vilken är lika kall
som den är öde
börjar vi för enkelhetens skull
med att kalla offret för "S"

då plötsligt
från ingenstans
sliter en man tag i "S"

"S" som inte på något sätt
är varken stor eller liten
bara sådär lagom stor

det som nu är på väg att ske
faller aldrig någonsin
en av oss Svensson in
att det kan visst hända
för det gör det ju

just nu
i detta nu
då "S" kurar ihop sig
långt in
i ett mörkt rum
i en vrå
av sitt sinne

matt av skräck
orkar "S" till slut
inget motstånd göra
då händer starka
tvingar "S"  till marken


om och om
sliter han sönder
det ingen talar högt om
för det är inget
man normalt säger
eller pratar om

varken du eller jag
och framförallt inte offret
vilka länge bär detta med skam
något som inte borde vara fallet
då synden
är skuldbärarens ok
att för evigt bära

men betänk nu detta
att allt det vi just tagit del av
denna vilken vi för enkelhetens skull
kallat "S"
är en




man