Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

är det någon som känner igen sig ;)

 




när man får en liten en

sedan jag mötte dig
är håret rufsigt
kammen den minns jag ej längre var jag lade
sedan jag mötte dig
sover jag nästan aldrig
jag har börjat att bita på naglarna
sedan jag mötte dig
har jag snubblat över leksaker
somnat mitt i sagan

aldrig haft samma färg på sockorna
aldrig sett en film till slut
aldrig suttit en enda sekund för mig själv

sedan jag mötte dig
har jag blivit visare
lite mindre retlig
glömsk

sedan jag mötte dig
har jag aldrig
tid att ringa någon
smink vet jag knappt vad det är


du får feber
blir rosig och varm
jag blir tossig
och allting blir kaos

du blir gråtande
jag gnisslar tänder
jag kan inte sova
när du inte kan

febern går över
och jag lugnar ner mig
så hostar du till
och jag blir lika nojig igen

du är så liten
och hjälplös
och ganska så arg
när du inte får precis som du vill

jag har ingen tid
att kamma mitt hår
eller ens städa huset
nåt mer

men vad gör det alls
jag har fått dig
och det är mer värt än
allting på jorden

 

 

 




Fri vers av ~~*MariamAurore*~~
Läst 414 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-01-06 23:05



Bookmark and Share


  thyra
Viss känner jag igen mig :) Varm och kärleksfull text som ger minne och glädjer. Fint!
2008-01-06

    ej medlem längre
vacker, så underbart vacker!
2008-01-06

    sorsater
jaättefint skriven! det är riktig kärlek! fortsätt så!
2008-01-06
  > Nästa text
< Föregående

~~*MariamAurore*~~
~~*MariamAurore*~~