Ensam natt på min balkong
där kalla vindar smiter åt mitt skin
sten mot nakna fötter
evigheten känns så väldigt nära
alla ensamma stunder

En natt som varade i flera månader
har varsamt väkts till liv
av gryningens obarmhärtliga ljus
lätt rörde solens strålar ditt hjärta
och du försvann

Om jag till synes verkar oberörd
titta en gång till
kanske är det så
att jag sparar stunder
i djupet av mitt hjärta