Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
I en tid av själslig fattigdom, är det värt att vänta då?


kan man vänta?

Om man redan förlorat

nästan allt...

Om man
sover på soffan

för i sängen är
det kallt.

För att man hade
men inte har
varit
nästan ett par?

Fast inte.

Är det värt att
vänta då?

På att hon ska
gå,
och du kommer igen?

Varm
och får mig att lämna
soffan.

Säger;
Det är varmt här nu.
Det enda som saknas är du.

För jag vet att när vi är ensamma

Så är vi
ensamma

tillsammans




Fri vers av Pauline Pousár
Läst 310 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-02-12 09:02



Bookmark and Share


  Samuel E. Rajeus VIP
Jag gillar denna dikt väldigt mycket. Det finns mycket känsla och mycket saknad i den. Det här med "väntan". Den tar aldrig slut. Vi väntar alltid och vi saknar alltid. Det är kanske bra att vi väntar. Den ger en drivkraft som är konstruktiv om den inte krossar oss, om den inte förvandlas till en destruktiv drivkraft. Frågan är: Kan man vänta? Vad gör man annars om man inte kan vänta? Eller vad händer om man slutar att vänta? Det är ett ångestfyllt tillstånd som börjar när man tar form i moderns mage och fortsätter att finnas där efter döden. Det kräver en MÄNNISKA för att klara av det.
2009-12-27

  lodjuret/seglare VIP
rent spartanska, skulle det vara, förstås
2008-03-13

  lodjuret/seglare VIP
Ensamma tillsammans är kanske något som är värt att vänta på, intressant sätt att skriva på med just den sortens slut som är så tvetydigt, laddat. jag tycker om det rent spartana uttrycket.
2008-03-13

    Nattviol
oj.. kalla sängar
soffor som duger
väntan på något
förhoppningar som
aldrig försvinner..
känner igen!
´nästan ett par´

mm.. så är det..

du fångar det bra!!

; )
2008-02-18
  > Nästa text
< Föregående

Pauline Pousár
Pauline Pousár