En längtan som förtär 

en önskan om frid

om lugn och ro

som jag ville i mitt hjärta

skulle bo 

Ingen dag är den andra lik

jag vet inte vad eller vart

min tanke är fram och åter

jag ville han vore här

hela mitt inre gråter 

De rosor han gav då och då

får vara min tröst

min oro och saknad är stor 

han finns i mitt inre ändå

i mitt hjärta han ständigt bor