Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
trött på mig... idioten som styr är hjärndöd...


Idag... en konfunderad resehistoria...


tåget rullade skakande in till stationen
jag hade tappat bort var jag var igen
jag tittade på mobilens klocka som om jag hade en tid att passa
man vill ju vara den som vet vad och varför
annars är man ju dum... dum? är jag dum?
ja... kanske... en skylt släpade sig förbi utanför fönstret
ordet formade sig långsamt efter en snabb titt
skanstull... skulle jag av här?
varför sitter jag på tåget in mot stan?
huvudet hann med att tänka \"fan...\"
och jag hann ut precis innan dörrarna mordiskt kollapsade bakom mig
men varför är jag här?
självklart valde fötterna åt mig och rörde sig bestämt mot höger utgång
jag får väl lita på er, tänkte jag
tänk så många människor det är här, tänkte jag samtidigt som ögonen försökte avvärja varje kontakt... varje igenkännande...
mina fingrar rörde sig till min vänstra jackficka, till cigaretterna
min tillflyktsort, det kändes bättre att bara hålla om paketet och tändaren
... upp för rulltrappan, AKTA! du rörde nästan vid någon...
ner med ögonen och gå framåt... framåt... framåt...
och höger... en till rulltrappa...
just det! skulle ju gå och simma idag, insåg att höger näve klamrade sig fast vid en påse med en röd handduk på toppen... simma... kan bli skönt...
vänster hand hade sin egen vilja och ryckte upp en cigarett till mungipan per automatik... jag var ute i luften och en eldslåga uppenbarade sig framför ansiktet
och ett djupt indrag... tungan känns sträv...
fotstegen lugnade ner sig och tide krymte ihop till oigenkännlighet
plötsligt var cigaretten nästan slut och badhusets glasdörrar befann sig några meter ifrån mig.
jag kommer ihåg att jag tänkte, frågade mig själv... varför?
visst, hjärtat mår bättre nu efter jag börjat men
borde jag inte bara låta det gå åt helvete?
jag kanske blir mindre fet och mer hälsosam men va fan...
fast det är ju ganska svårt att ha n enda jävla tanke när man simmar
... att slippa alla dessa ord för bara en halvtimme...
det är väl bara att tacka och ta emot...
hm, jag hade visst simmat, duschat, klätt på mig, åkt hem till lägenheten i skarpnäck och nu är dörren här... den stora, tunga och röda dörren till blaha...
redo att öppnas...
om jag går in, tänkte jag, kommer jag sätta mig ner och skriva...
fast... det finns kaffe därinne, tänkte jag och slet upp dörren.

och det var tisdagen...

/




Fri vers av Jonny Larsen
Läst 95 gånger
Publicerad 2008-02-19 20:41



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonny Larsen
Jonny Larsen