En akademisk fjärt är ofta något längre än en ordinär fis. Ur senhistoriskt perspektiv… talar vi gärna om diverse mökar, vilka synes höras korta och något mörkade, klämda mot en sits. För en del tillhör det allmänbildningen att någon gång i sin ungdom ha mökat i en papperskorg, vilket leder till att det hörs ett ljud så väldigt dovt. Mörkar är till sin natur sådana. Pruttar däremot klämta glatt på, ofta i serier om små och stora ljudliga trudelutter, vilka ofta tjäna till att roa en tänkt omgivning. Det trista som något dämpar en fröjdefull sammankomst hos människorna, är moral och konvention. I vissa församlingar och grupperingar är det förbud mot att skoja och skratta. Vilket oftast medför att fjärten som sådan anses såsom portförbjuden om den kläms av högt eller luktar påvisbart. Så istället för att smattra som ett smatterband eller ljuda likt trumpetstötar, vilka kunna lukta kloak eller i vilket fall som nyskit, så anbefalles enligt någon oskriven regel eller lag att fisen skall leta sig ut i hemlighet och helst inte låta alls. Att hindra den från att dofta ruttna äpplen kan dock synas svårt. Ofta nog uppstår en odör som kan jaga katter och småbarn på flykten, genom sin omisskännliga formliga stank av mättad syrlighet. En blandning av något sötsurt som inte doftar rosor precis, utan snarare Löfsta soptipp på den tiden då den fortfarande var i bruk. Den klassiska smygaren är populär i trånga utrymmen som hissar, bilar, bussar och andra mer eller mindre slutna sällskap. ’Var det du?’ är en populär muntlig sport som inte alltför sällan föregås av en elegant men ljudlös surfis. Många är vi vilka lärt oss att säga inför äventyret att fisa eller prutta ikapp med friska humorister och andra friidrottare, förbereda själva sporten. Att den ännu inte utövas i hemliga sammanslutningar av människor som samlas enkom för att roa varandra, är dock en numera påkallad skam. Alltmer har sporten fått stryka på foten för sporter som ’stryka flagg’ eller ’fjäska för ett fåtal’, vilka alltmera vinna terräng på arenor världen över. Men då och då dyker det upp en och annan rebell som drar på med en smattrande serial prutt eller vedervärdigt stinkande smygare som för att hålla flaggan i topp, föra den brinnande facklan vidare på sin osäkra färd genom tid och rum. Fisens kusin rapen, kommer det kanske att redogöras för någon gång i framtiden. Osäkert blott i vilket forum.