Rensar dina grenar, dina vassa horn
från bismak efter det du stal,
höstlövens färger
De var de enda du tyckte om

Slakt

En vind kommer alltid utan förvarning,
sa du en dag när jag fortfarande förträngde verkligheten och intalade jag mig själv att temperaturen på mitt badvatten var lagom
Du menade nog precis det som jag känner nu
Man kan aldrig veta när den där vinden kommer
och sliter ut ens inälvor

Slakt

Efter orkanen låg de kvar på golvet
Våra delar, våra galma och nya delar
Låg på golvet och grät ut all lycka jag ville ha kvar
Golvet var kallt, det minns jag i alla fall
Men inte kallare än temperaturen på mitt badvatten

Slakt

Jag blödde inte ens
Jag blödde inte jag grät inte jag drunknade inte i tankar av ånger och förtvivlan
När du långsamt, långsamt slaktade mig

Njöt jag av tystnaden?
Njöt jag av din slakt?