Kärleken knackar på dörren, vill in till själen
vrider och våndas över att släppa in en främling till sitt hemliga rum
ett rum fyllt av olika tankar, upplevelser och drömmar och även ibland mardrömmar
tryggheten i en fantasi hur det skulle kunna vara om .. men där livets gåvor låsts ute för eget kontrollbehov och rädsla
gläds åt all uppmärksamhet som översköljs det ytliga i attraktioner och olika bekräftelser
spelar med i spelet som är som att cykla, en gång lärt sig det och förevigt enkelt att hantera
det okända, blottandes sitt inre, få all bekräftelse även till sin sårbarhet
gör ont, redan vid tanken att bli sårad, besviken, tilliten till en främling som vill öppna själen på vid gavel
där kontrollen övergår till ömsesidig tillit, mönster och roller som utvecklas till ett samspel
där styrkan ligger i att hantera denna gåva, mer än rädslan för att den skall vara till en last
att ge ifrån sig kontrollen för det okända, att fortsätta andas med lungor fyllda av syre men som blandas med en annans
dubblera lycka, sorg och glädje, ge mångfald ett liv till verklighet
sluta fly från sig själv, sluta förtränga den äkta känslan av lycka och harmoni
istället se det ljus och balans som livet fylls med, om vi öppnar kärlekens dörr på vid gavel då den knackar på