Jag vet inte när
eller hur
men helt plötsligt kom jag på att
kroppen är som en bur

Där inne sjunger själen
sin vackra sång
och hjärnan kritiserar den
gång på gång

Hjärtat sänder kärlek
som vi ibland känner
Vissa får passion
andra blir bara vänner

Så vem är du i din bur där inne
sitter också ditt hjärta låst
av ditt överbelastade sinne

I natt ska min själ få flyga fri
och kanske hälsa på hos dig
Men kanske är du inte hemma
för du har flugit hem till mig

Allt blir som det ska
och då är det bra
Men visst kan jag gråta
för jag inte förstår livet
fast jag verkligen vill
Men vi har ingen kontroll
och så enkelt ligger det till

I evigheten kommer vi att mötas
någonstans min vän
Kanske inte i detta liv
utan det som kommer sen