Som om jag vore något katten släpat in
drar du dig undan

kränkt av dina ord
växer sig klumpen i min hals allt starkare

den kärlek som var
vill förkasta den vänskap
som åren utan försoning
lät bli en ersättning
för dina kyssar
och dina händers smek

aldrig mer
en impulsiv smekning
aldrig mer en kram

bara vardagsmåsten
intill älskogs minnen

ändå har jag inte gått ännu
för den jag älskade
är du
och jag tror jag älskar dig än

om ändå kränkt
av att bli avvisad


(c) Alice, maj 2008