Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hur vanmakt letar sig inåt och förbränner

 

Har lagt alla mina tysta steg
åt sidan nu

allting är inte sant, sagt om döden
barnet vilar ännu i sin linda

för vad är vansinne, annat än en
bortglömd väg, där fotspår sjunker ner
och försvinner

det mörka ljuset som föddes i norr
begravs i öster,

långsamhetens blomma växer
ur det dova, som med sanning talar
lågmäldhetens lov

du ligger tung som sten
men, fjärilsflickorna de dansar.

 


Fri vers av Maria Zena Viklund
Läst 398 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-06-04 11:15



Bookmark and Share

  Lena Renman
Här finns ett hopp en utväg, en utgång som leder till något bortom. Här finns också en smärta, en tyngd, en förlust och en olöst, icke helad skada, när jag läser. Orden väcker melakoli och sorg men också ett hopp, en glädje, där fjärilsflickorna ändå fortsätter att dansa...
Applåd

Lena
2008-06-05

  J A Nicander
Väldigt vackert och det gäller såväl innehåll, komposition som språkdräkten. Innehållet andas utveckling via insiktsfullhet.
2008-06-04

  aftermath
favoritpartier;

\" Jag har lagt alla mina tysta steg
åt sidan nu \"
\" det mörka ljuset som föddes i norr
begravs i öster, \"
\" ur det dova, som med sanning talar
lågmäldhetens lov \"
\" du ligger tung som sten
men, fjärilsflickorna de dansar \"

tycker texten kan skalas ned lite men med de lysande raderna ovan
sista raden i sista stycket kan strykas tycker jag

mycket härliga och fina rader Maria!
2008-06-04
  > Nästa text
< Föregående

Maria Zena Viklund
Maria Zena Viklund