Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I ensamhet

Ensam kom jag hit
Ensam inträdde jag mitt liv
I en illusion utav gemenskap

Växte upp ensam
Många människor runt om mig
I en illusion utav tillhörighet

Lever ensam, som tillsammans
I en illusion utav samhörighet

Inser att jag lever ihop med mig själv
Hittar mig själv

Gillar det jag ser och känner
Själen börjar få sitt
Äntligen




Fri vers av RogerIvan
Läst 540 gånger och applåderad av 21 personer
Utvald text
Publicerad 2008-07-13 00:19



Bookmark and Share


  Frejas
Den existentiella ensamheten vill man helst inte komma i kontakt med, men när man väll gjort det och insett att "fan du kan lika gärna vara helt själv i hela rymden", kan själen innerst inne aldrig tro på lögnen igen om samhörighet. Det är min erfarenhet.
2012-08-18

  Johan Bergstjärna VIP
Härligt och glädjande skrivet!
Bokmärkt.
2008-09-03

  KristinaE
.. äntligen, ja att leva i livets nära tar tid att lära sig! gott skrivet!
2008-08-29

  friheten
Fin skriven!
2008-07-28

  Lena Krantz VIP
Ja kanske är det så och samhörighetskänslan är en illusion. Eller kanske inte fast vi möjligen lägger annat i den än vad som finns att få?

Hmm, nu blev jag lite fundersam här.

Bra!
2008-07-13

  Bodil Sandberg VIP
Ord som talar mjukt om att hitta hem..finna sitt jag och vara trygg i det!Enormt fint!
2008-07-13

  Sanningsägaren VIP
du finner
hela tiden
dig
2008-07-13

  Elaine.S VIP
Att äntligen hitta sig själv måste vara en härlig känsla att landa i...gillar verkligen slutet.
2008-07-13

  Ilona _L
Ja, och ensam ska du lämna in...

Så sant och välformulerat om illusioner.

Gott när man kommit dithän att det är lungt
och att man har försonats med tanken...
2008-07-13
  > Nästa text
< Föregående

RogerIvan
RogerIvan