Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mina ögon satt fast



på den här varelsen.

sedan kom det fåglar,
och  näbbar,

och en koja som flöt
utanför mitt fönster,

jag lärde mig inte flyga,
jag sprang längs med ett skrik,

och plockade nog upp ett par
kilo muskler längs med vägen,

(tappades på blod samtidigt)

och nu skall det sittas kring
ett konferensbord och diskuteras?

jag vet inte varför det växte fram
ett avgrungdsvrål i mitt mellangärde,

kanske för closure,
kanske för sägerdudet,
kanske för saganinitall,

eller

kanske för det enkla faktum
att du dödade mig?

eller

för att jag vände ditt ansikte nedåt;

du får mig aldrig.




Fri vers av vem_tystar_rösten
Läst 320 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-07-16 21:15



Bookmark and Share


    Sandrew
Väldigt fint.
2008-07-21
  > Nästa text
< Föregående

vem_tystar_rösten