Jag vaknade upp ur min dröm, endast för att förnimma att det blir svart när man somnar. "Då blir det nog så när man dör!" tänkte jag förnöjsamt. "Hoppas de inte glömmer att kremera mej!"
Regnet slog mot sovrumsfönstret samtidigt som jag sträckte mig efter min klockradio.
"FAEN! Fyra en lördagsmorgon!" sade jag och släckte sänglampan, lade ansiktet i kudden och kvävde mig själv till sömns; "Oh, härliga mörker!"