Bland de vackraste man kan se om hösten är nog en myr. för att inte tala om doften
Hjortron myrenHar varit ute i markerna och jagat.Hinken var mitt vapen och hjortronen. villebrådetÅkte runt skogsvägarna nån mil runt omkring där jag bor Stannade till vid ett ställe längs en väg som där en myr som kallades Ol-jons myren. Det var pappa som en gång för länge sen lärde mig namnet på den när vi passerade den. Närmast vägen var den skogbevuxen och det var så jag hade sett den förut när jag passerat där. Nu gick jag från min parkerade bil och rakt ut på den halvtorra myren. De glesvuxna tallarna glesnade alltmer och plötsligt blir det helt öppet. Blicken min flyr ut på den stora öppna myren. Det känns alldeles som om jag kommit till en okänd stad som aldrig någon annan människa sett, kan tänka mig att de som åkte till månen kände nåt liknande. Jag vandrar längs den ena kanten och kommer förbi en skogsudde och där bakom ligger en idyllisk tjärn Jag närmar mig tjärnen och ser en saltsten uppsatt där Alltså var jag inte den förste där. runt saltstenen går flera viltstigar ut åt alla håll. Jag förstår att tjärnen är välbesökt av andra än människor när jag ser spillningar av älg där Villebråden var fåtaliga på den magnifika myren kan jag konstatera när jag återvänt till bilen och tittar ner i min tomma hink men är ändå nöjd med mitt besök på myren där Ol-Jon en gång slog sitt vinterfoder till sina djur. När jag kommer hem letar jag rätt på en karta och ser en liten blå prick på den. Den måste ha kommit dit medan jag upptäckte tjärnen. Kan inte påminna mig om att jag sett den där förut.
Övriga genrer
av
Mats
Läst 372 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2008-08-29 22:45
|
Nästa text
Föregående Mats
Senast publicerade
Cellgift 4 frågor till borgarnas partiledare Hembygd Gränslös Åldrande Skèenden Identitet Vilsna dagar Se alla |