Snörs samman
strupar ljudfyllt vilande
sten mot sten
drömmar i minnenas tid

höjs tonfast
strupar tondövt sökande
glas mot glas
krossade dagar av liv

tas bortom
strupar luftfyllt tvekande
ord mot ord
dömda av nätter i tro


Snörs samman
strupar samstämt gråtande
tid mot tid
ändlösa enslighets frid