Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Psalm när isarna smälter och skapelsen suckar


Förliden i tiden
endräktens tal
förlegad som friden
fromhetens kval
Människan vilse i mänsklighets makt
Offret är jorden som nu går till slakt


Begråten försåten
timlighets bud
av gudar förlåten
själskvalda ljud
Människosonen ett barn av sin tid
År av förtvivlan de maktlösas strid


Bedragen av dagen
fridlösa natt
till rannsakan tagen
vansinnesskratt
Människan fångad i kvarnhjulets krav
Sjunker med stenen i meningslöst hav


Förnekad bejakad
oändliga grav
och själen förälskad
lustfyllda sav
Människosläktet i tidlöst farväl
En enda grav bär vår gränslösa själ

















Fri vers av korpfjäder
Läst 270 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2008-09-21 08:42



Bookmark and Share


    papillon
Nog hör man orgeln, alltid! Tekniskt mycket snygg, en liten obetonad förstastavelse i sista strofens andra rad kan gott passera som en upptakt, särskilt om organisten brassar på lite extra. Strofens avslutningsrad är för övrigt i mitt tycke helt magnifik, öppnade, vidgande och storslaget formulerad.
Stor applåd från en otroende!!
2008-09-22

  Janis Karlsson
Mycket bra rimmat, vilket underbart flyt! Ibland kan jag få lätt allergiska reaktioner mot rim, men den här var en fröjd att få läsa - tack!
2008-09-21

  Mona*
Många tankar sätts igång, om friden i graven, om jordens undergång och nattens drömmar... och om huvudvärk och magplågor.
2008-09-21
  > Nästa text
< Föregående

korpfjäder
korpfjäder