ett dåligt ligg och så kom du till
du ett litet liv så litet att du inte alls borde finnas till
någonstans därinne växer du
till något större än allt i mitt liv
du därinne som inte alls borde finnas till

jag viskar till dig ibland
trots att jag inte vet vem du är eller om du hör
jag ber om ursäkt för att jag inte kan bli din mamma
för att din pappa är ett orättvist as
som satte oss två i den här lilla ekan
du därinne som inte ens kan simma
eller andas
du borde ju inte ens finnas till

med handen på magen
pekfingret i naveln som någon slags mikrofon
viskar jag ursäkter och förklarar för mitt lilla liv
jag är ingen bra mamma
för ung för dig för gammal för att sätta mig själv i sådana här lägen
jag är ingen mamma man vill ha
jag frågar om du hör och ritar ett litet hjärta med två namn i

du är så liten mer obefintlig än här
så otänkbar och ändå inte oönskad
inte ovälkommen men inte rätt och snälla du förlåt mig
för luften du aldrig får andas
för rösten du aldrig får stämma
för huden du aldrig får känna
för orden du aldrig får ge
för känslorna du aldrig kommer forma
för dina små händer du aldrig kommer greppa med
för dina ögon som aldrig kommer se
förlåt mamma för ett misstag hon aldrig någonsin trodde skulle ske

förlåt
du det största i mitt liv så litet att du inte ens borde finnas till