Poeten glömde
stänga dörren
idag
så den vackraste av änglar
smet in i tanken
och hela världen darrar
fotstegen
vindslagen
försöker att glömma gråten
gömmer mig under täcket
medan orden härjar
landar
fel
hittar ingen ro
vill inte
viskar jag
ingen botemedel
lindrar
när kärleken skrämmer
sväljer
propavan
blundar
och önskar att tystnaden glömmer
mig för en liten stund
så jag hinner undan
timmar
som är kvar
av dagen
då jag går sönder
lite till