hjärtat vet saker, det talar vi inte om.
you have to speak to me some other way. han fyller mig med nya ord, bokstäver på breddgradsspråk. darrar mina rasselben, mitt hjärtas välvda port. och jag är så tömd på ord, att jag nästan kan tro att de saknas. men vi lever inte så härute, det ska vara mainstream. att hjärtat vet saker, det talar vi inte om.
söndagar är brevdagar. jag vecklar ut arken. alla de blåa breven, som bara årtionden tidigare varsamt vikits ihop. vartenda ett bär märken från de platser där vi aldrig varit. det slår mig, vi måste varit nästan överallt. mon ami, har vi varit någonstans?
ett ofärgat öga. han är speglingar. den svartaste punkten i min pupill. att vara närmast skummet, för nära. och hur du sänker blicken över ett stort, blått, regnigt ark.
jag vill. jag vill andas inom den som gör mig levande. bulta inom den som gör mig ont. kan kan kan inte förstå vad det är jag tänker. vad det är jag hör mig säga. mitt hjärta bultar som en slägga. jag vill andas inom den som gör mig varm.
Fri vers
av
Carlita
Läst 1056 gånger och applåderad av 31 personer Publicerad 2008-10-14 02:07
|
Nästa text
Föregående Carlita |