Jag skulle vilja ropa ut till hela världen
att jag har träffat någon lika vacker som himmelen och havet
och de höstbitna lönnarna, som målar världen med sina eldröda löv
Jag skulle vilja låta mig känna
ärligt för första gången
se livet med nyöppnade ögon
låta mig släppa taget
låta mig falla fritt
Men om min tid inte är inne,
hur mycket jag än det vill,
ska jag vandra mina välkända stigar
med gamla, slitstarka kängor
ack, så bekväma
men med djupa sprickor i lädret
Och du kommer fortsätta vara lika vacker
som himmelen och havet
och de färgsprakande lönnarna
och jag kan vara vacker med dig
som vän
och människa
Jag vill att du finns kvar
för du har en sån given plats
i min tillvaro