Du följer förlåtens livstrådar
finner dem enkla
där du ser bortom mönstren
eller inom dem

Dina gränser liknar en sömmerskas
tråcklade i vitt
mot tyget du virat
din livstid

Så böjer du dig över stoffet
livsmödans dagar
de sista sömmarna osynligt
gömmer din visdom


Ödmjukt väntar jag andetaget
otåligheten stillnad
saxen ska klippa trådarna
mot evigheten