Du satte ett leende


en sol


på mitt annars och numera så mulna ansikte.




Ger mig tankar på någonting annat




Att om kaffet smakar bittert



är det bara att slänga ut



eller lägga lite socker där i.





Jag vet att jag måste vakna idag


och i morgon.



(Men om jag inte vill)?



Vad skulle annars bli kvar



Detta skal som fortfarande är jag



ska jag fylla med kärlek till mig själv



(inte till dig).




Tack för den artificiella solen,


och de riktiga orden.