Så var morgon

Under Satinos måne

Solarna Taine och Sohire

Vandrade den längre banan

Runt Antures rondell

Vi sträckte på oss

Lemmarna var mjuka

Av all solvärme

Vi behövde de kyliga

Isiga månstrålarna

Inga vindar vänslades ännu

Ångorna steg upp mot skyn

För att återkomma som svalkande

Kalla kristaller

Mina första tankar gick till Gomo

Bredvid mig som nu sträckte på sig

Vi möttes så med de andra i

Morgonritualens enande styrka