En gång i tiden var det svett som rann ner längs våra ryggar

En gång i tiden var det ömmande fötter och ömmande nariga händer som sökte kärlek i dunklet hemma i det lilla köket

En gång var det utpumpade kroppar som la sina huvuden på kudden

Sen var det krumma ryggar efter det monotoma arbetet

Värkande ögon efter lysrören som kastade sitt spöklika sken över arbetarna

Värkande ändor efter en dag framför blinkande skärmar

Fortfarande utpumpade kroppar som lägger sina huvuden på kudden
Något äldre, psykiskt slut och uttråkade