så är du inlagd på sjukhuset igen
och jag sover hela dagen
lever mitt nattliga kattliga
hemliga liv
ingen kan bli störd

allting har spårat ur
och jag tillåter det
milt överseende

jag bor nog högst upp
i Stora Arkanas störtande torn
som en annan Rapunzel
med för kort hår
min prins orkar inte klättra heller

men när disken står på golvet bredvid kattlådan
och dina skor ovanpå tidningshögen på köksbänken
är det hög tid
då hör jag mammas bestämda steg i spiraltrappan
uppför min ryggmärg

jag håller för öronen
- det här vill jag helst inte höra!

lydigt bär jag in ved och hämtar posten
samlar ihop disken
eldar i spisen och diskar
gör mig en ny kopp te och tänker:
i år ska nyåret verkligen bli ett nytt
vilka vindar det än blåser in

för övrigt vill aldrig grannarna
komma in på en kopp te
klockan tre på natten