Jag går runt i mina rum, ser ut genom
fönstret ,det är mörkt ute, men i gatlycktans
sken, ser jag hur snön lyser upp

Någonstans ifrån hör jag barn skratta, glada
över snön som äntligen kommit, jag ser dom
inte, men hör härliga skratt

Kan inte låta bli, går ut på balkongen, och
där möter mig, när jag ser ut över omgivningarna,
ser jag hur det lyser av, ljusstakar och stjärnor i
många fönster, och ute sitter det ljus i granar och på
balkonger

Jag tycker om den här tiden, när det lyser så
vackert i många fönster, men samtidigt tänker
jag, på alla dom som är ensamma, alla hemlösa,
det gör ont i mitt hjärta

Nu går jag här, tänker, kände för att skriva lite,
tankar som kom till mig, snart mycket snart, ska
jag åka till stationen, för att hämta min vän, som
kommer med tåget

Jag är glad och förväntansfull, och samtidigt en
aning nervös, men så ska det kanske vara, när
man som jag, nu väntar på en mycket älskad vän


anits 4 december 2008