jag älskar dem gångerna då allt klarnar
då jag inser alla misstag jag gjort
och då jag planerat hur jag ska fixa allt

jag hatar att jag alltid glömmer allt och det som precis hade klarnat är lika svart som innan

varje gång
samma misstag
samma fel

jag måste kanske accpetera mig själv för den jag är?
men va skulle jag ha för liv då?
ett liv på gatan?
utan utbildning och utan jobb?
ÄH!