Ingen sorg
i detta sorglösa land
kan såra mig som nu .
Fjärilar, droger och nalle puh .
Något känns så fel,
som när en kran står på under natten .
Jag bara trampar vatten,
kommer ingenstans .
Och jag glömmer bort att andas,
när allt annat trycker på .

Frost,
död och rosor .
Andetag som tar slut,
andetag som inte finns,
som aldrig funnits .
Att födas, leva och dö,
det är inget för mig .
Jag nöjer mig med att aldrig ens slå upp ögonen,

Det är så mycket just nu,
men något tar stopp,
Jag har fallit omkull och kan inte ta mig upp igen,
fastän det finns tusen händer som finns till hjälp .
Att synas men att inte bli sedd,
det gör för ont .

Och sorgen är isblå,
och gjädjen är gul .

Men tror du på mirakel ?
För det gör inte jag .
Synder, sanning
och glädje .
Tårar färgar världen blå,
blå som sorgen .
Men håll min hand,
jag kan inte stå på egna ben,
jag kan ingenting .
Handikappad,
medvetslös,
ja, jag är alltihop .