Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vi skulle färgat världen, älskling .

Köket är tomt,
allt står kvar på samma plats men det är ändå
en saknad som pryder tapeterna
och inte den där vanliga vaniljvita färgen,
något är inte som det var .
Solen stiger upp,
skiner och sprider någon sorts värme,
värme utan känslor .
Bakelitradion ekar ut tystnad,
och dörren står på trekvart .
Någon har just lämnat rummet,
och låtit stillheten ta över .
Teet kallnar sakta i sin kopp,
och kärleken är död sedan länge .
Trasmattan på furugolvet
har åren trampat trasig,
och klockan i hörnet har slutat ticka
eftersom tidens gång har slutat gå .
Ensam sitter hon där,
mascaran rinner,
och hennes känslor väller ut ur ögonen .
Såret växer och lämnar inget åt slumpen .
Hon hade varit lycklig,
men nu står sorgen vid dörrkarmen och knackar på,
inget kommer ändå bli som förr,
och den preleminära glädjen kommer börja leva i henne .


vi skulle färgat världen, älskling .




Fri vers av sundance-kid
Läst 300 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-12-17 15:53



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

sundance-kid