Stressen i ledigheten är över. Nu börjar den nya stressen; flytten.

Prioritering numero uno, tömma mitt datorbord.

Nu är det såhär, gott folk, att mitt datorbord troligen har muterats till en humanitär angelägenhet. Snusdosornas population har gradvis ökat med 150%. Novemberregnets clementinskal har odlat familj längs bordsbenen. Festisflaskornas inneboende, lössnusen, har blivit en tobaksplanta som heter Ola. Och Ola är så stark, att om man tittar in i dess röda cyklopöga, så dör man. Gamla räkningar, som blivit så stora att inkassofolket kommer om natten och våldtar mig. Findus färdigrätter, som inte är färdiga rätter längre, utan som har rätt att göra mig färdig, istället.

Listan kan göras lång. Det får mig att känna mig smutsig. Det får mig att vilja äta tandkräm, sittandes i duschen.

Allt det här, är så jävla 2009.