En tanke
vill bli formad
till skrik
i dina öron
för jag orkar inte
längre
skriva långa välvalda
ord
om vad du fick mig att känna
mina ringar
av silver
speglar svagt
sängklädernas mönster
här jag ligger
och föraktar
dig
du är inte här
aldrig varit
på riktigt
du låtsades vara en annan
ditt riktiga jag kom först efteråt
som en skugga
och du blev en av dem
som passerat mitt liv
rätt genom
bara för att bli
en taskig repris
av sådant
som redan varit
jag borde ha vetat bättre
trott på mig själv
men något slog krokben på mig
så jag föll
för det du sa
och jag återhämtade mig segt och smärtsamt
tills jag till sist reste på mig
och kunde andas
igen