Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En gammal dikt om att våga flyga högt.


Ikaros

 

så blåsig rymden är
Ikaros
och så vid
denna frihet
från kompassriktningar
gör mig yr

bara en ömhet utan gränser
att hålla fast i
sedan jag kastade mig ut

i fallet är jag ensam
fruktar icke stengrunden
jag har kysst solen




Fri vers av Måna N. Berger
Läst 356 gånger och applåderad av 11 personer
Utvald text
Publicerad 2009-01-10 13:48



Bookmark and Share


  astranova
Jag tycker att den är underbar, din dikt! Men jag tycker att sista stycket bryter av rent stilmässigt. Är osäker på vad jag tycker om den, den känns lite mer fast och stel än de mjukare och mer undflyende första styckena.

"denna frihet
från kompassriktningar
gör mig yr"
är min favorit i texten. Det sammanfattar så bra, så bra.
2009-01-10

    Madeleine Ågren (Maduska)
Grattis till välförtjänt placering!
2009-01-10

    vide
vackert... speciellt slutet... det är tänkvärt!
2009-01-10

  Larz Gustafsson VIP
Afzelius...

Ömhet utan gränser låter som en bra organisation.
2009-01-10

    Madeleine Ågren (Maduska)
Ja, rymden är blåsig, det gäller att våga vara fri! Då kan man få kyssa solen :-)
2009-01-10
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger