Du hindrar allt
dyker ner i avgrundsdjupa hålor
du förstår, det tar en liten tid
att minnas sig framåt att
låta sorgen gripa tag
du är ju så förgjortat
avlägsen, utanpå men
elden brinner du vet
så uppåt jag klättrar och jag minns
jag minns hur kunde jag inte
minnas gör jag än.

fortfarande är telefonen stum och
jag rister
Du är stum

Och jag har lämnat mina
mörka rum.